2013 var det skottlossningar i Göteborg var och varannan dag. Dessa har fortsatt, så sent som i går eftermiddag. Det är så innerligt tragiskt att människor tror de kan lösa konflikter genom att ta livet av andra.
När jag kom hem från jobbet mötte mig helikoptrarna hemma och det är väl inget ovanligt i sig, men idag flög de lägre än vanligt och tycktes mer intensiva i sina spaningar. Det handlade om olaga hot. ”Olaga hot? Behövs verkligen helikoptrar och poliser i massor för det?” kanske någon undrar.
Ja, när det är i Lövgärdet, Göteborg. Då är det oftast vapen iblandad och enligt polisens sida handlade det om en kolsyrepistol, när allt kom omkring.
Vad får folk att bete sig så där? Vad är det häftiga i att vifta runt med vapen, skarpladdade eller inte? Det är så tröttsamt med denna otryggheten. Jag får skatta mig lycklig så länge jag inte är på rätt plats vid fel tillfälle och träffas av en kula.
Jaja, helikoptrar mötte mig idag och det är inget ovanligt i sig – men borde vara det.