”När man känner sig ratad, måste man först acceptera sig själv och sedan skall man acceptera någon annan.” Sondra Ray
Det var en gång en mamma som kände sig ratad när hennes barn växte upp och ville frigöra sig från henne. Hon blev sårad när de inte ville ha all den kärlek och de omsorger som hon ville slösa på dem. ”Vad är det för fel på mig?” tänkte hon.
Men vännerna uppmanade henne att ställa sig ännu en fråga: ”Vad är det som är bra med mig?” Ju fler svar hon kom på, desto mer växte hennes självförtroende. Och ju större självförtroende hon fick, desto lättare blev det för henne att inse att barnens försök att frigöra sig från henne berodde på deras sunda och naturliga behov av att få pröva sina vingar och stå på egna ben och inte alls på att hon inte dög.
Andra kanske inte bryr sig om våra förtjänster men det kan vi inte hjälpa. För mycket av det goda kanske inte passar i alla sammanhang, men för den skull är det inte dåligt.
Vad är det som är bra med mig idag?