Så har vi då kommit till den 16 januari. Hur underbart startar inte en sådan dag? Jag vaknade som vanligt, på tok för tidigt, men å andra sidan såg jag detta kl 06:04
Frukost och så iväg på ännu fler äventyr. Bussen satte kompassen 15 mil söderut från Campeche.
Vi kom till Isla Aguada där vi skulle ta en båt – eller två blev det ju så vi fick plats alla – ut i den väldiga och otroligt vackra lagunen Laguna de Términos. Denna lagun med sitt utlopp i Mexikanska golfen, är otroligt rikt på djur; simmande, krypande och flygande. Att jag är förtjust i pelikaner… det kommer Du upptäcka.
Vår tur handlade om delfinsafari. De kan samlas i tusentals och de kan utebli och allt där emellan. Om vi skulle ha tur idag eller inte, stod inte i vår makt att avgöra, tack och lov. Att ha förmånen att se djur i sitt naturliga tillstånd och area, är verkligen något man skall ta vara på
Så klicka upp bilderna och se om turen var med oss
Pelikaner, ja… hur underbara är väl inte de raringarna? Under dessa dagar i Mexiko har jag sett en hel del och det går ju inte låta bli att le stort!
Och titta på denna ljuvliga skapelse! Den ser ju nästan overklig ut! Och visst ser den lite lätt korkad men otroligt söt ut i all sin prakt?
När vi ändå var ute till havs, klev vi i land på en ö där snäckor i drivor ligger längs strandkanten! Aldrig har jag sett så många, så vackra och så underbara snäckor någon gång. Det fanns allt i från de minsta till de absolut största jag sett i naturen! En av båtkillarna hittade skal efter pilgrimsmusslor, någon speciell krabba med stingrockesvans…. Eremitkräftor fanns där också… Åh, det var så vackert!
Väl i land efter safarin, åt vi på ett lokalt ställe. Man tar det som det kommer och det är inte så noga med det mesta, inte mer än att gästerna är nöjda. Vi åt gott och hade en mycket trevlig stund innan vi for vidare till Hacienda San Luis Carpizo. Haciendan byggdes i början av 1900-talet för odling av agave som gav sisalhampa. Tids nog övergavs haciendan och den förföll.
Idag används haciendan som militärförläggning där man utbildar marinsoldater och det råder en mycket strikt ordning. Vi blev visade runt av en militär och vi fick fotografera vilka byggnader vi ville så länge några soldater inte kom med på bild. Det är ett arrangemang för soldaternas säkerhet som utbildas i ett speciellt syfte. Man har restaurerat haciendan efter originalritningar och målningar men man har låtit en del av haciendan vara kvar i sitt förfallna skick för att visa besökare vilket arbete de utfört. Ommålning sker varje år! Man har också planer på att restaurera ännu fler byggnader. Haciendan är som ett litet samhälle i det stora samhället. Mycket intressant!
Vi körde förbi en typisk katolsk kyrkogård på vägen hem och ja, det finns inte mycket att säga om den mer än att det är allt annorlunda än i Sverige. Men jag ”köper” deras sätt att se på liv och död; det går hand i hand med mina egna tankar kring det. Jag återkommer till detta senare.
En solnedgång vid Mexikanska golfen är lika vacker som någon annanstans
Kika in i morgon igen… vem vet vad som händer då?