Sedan facebook, twitter, instragram dök upp på marknaden, har folk allt mer slutat blogga, kommentera och ha åsikter. Det är fler med mig som märker denna avtrappning och det är lite trist. Men läsare finns det i alla fall och det är ju alltid lika skoj.
När jag öppnade mailen nu på morgonen såg jag att det i alla fall finns en som har reagerat och det gladde mig verkligen… även om reaktionen inte var relevant till inlägget. Det handlade om att jag blev irriterad på en person som sysslar med uppringande verksamhet. Jag vet inte om den personen som kommenterade mitt inlägg, som uppger sig ha arbetat med den formen av uppringande verksamhet jag tar upp, har blivit utskälld av kunder som inte vill ha dessa meningslösa samtal. Hon tolkar i alla fall mitt inlägg som om jag skällt på den uppringande personen, något jag aldrig gör. Däremot kan jag reagera olika beroende på vilket humör jag är på. Eftersom jag har ett icke sökbart nummer, liksom många med mig, så har uppringande verksamheter kommit fram till att man kan ha en slumpgenerator och då kan man bli uppringd ändå. Dessa påtvingade samtal ger jag inget för och ibland säger jag bara vänligt, kort men bestämt att jag inte är intresserad, andra gånger kan jag av olika anledningar vara irriterad och då kan den uppringande drabbas av ett surt ”jag är inte intresserad” eller att jag bara lägger på luren. I det fallet jag nämner i inlägget (se länken ovan) talar den uppringande om att han vet att jag inte är intresserad.
Men det intressanta i kommentaren är att jag borde tänka mig för hur jag svarar eftersom den som ringer inte har en aning om företagets regler gällande uppringningen och att de har en skitlön – som om det vore mitt fel! Att man väljer att inte ta reda på sin kommande arbetsgivares regler innan man skriver på sitt avtal, måste ju vara var och ens egenansvar för att ta reda på att man verkligen kan stå upp för de regler som gäller. Att det är en skitlön är inte heller mitt fel. Hade det varit mer okej att bli irriterad på en med hög lön?
Det kan ju vara så att arbetsförmedlingen kräver att man tar vad skitjobb och kränkande arbete som helst, det vet jag. Men lite självrespekt måste man ju ha och våga säga emot, trots hot om avstängning från A-kassa. Det är tack vare att folk generellt är så fega att de inte vågar stå upp för sin sak, bl.a som dessa kränkande arbeten finns. Jag har själv stått upp för min sak som arbetslös och blev inte avstängd! Det gick att samtala med handläggaren även när jag hade den vidrigaste av handläggare som försökte köra med mig. Jag körde tillbaka, helt enkelt och fick lite respekt tillbaka och vi kom fram till andra vägar att gå.
Det var i alla fall skoj med respons och jag hoppas att folk vågar tacka nej till jobb där de riskerar bli irriterat bemötta och få dåligt betalt. För hur det än är, är det var och ens eget ansvar det där med att tacka ja eller nej till jobb, ta reda på sin arbetsgivares regler och acceptera en skitlön eller inte.