Fredag – idag skulle jag ha gjort min första vecka på jobbet efter semestern. Dagar fyllda av arbete, möte med människor, levt ett aktivt liv som gjort att jag kunnat lägga mig att sova gott när dagen varit över.
Veckan som gått har jag insett hur inaktivitet skapar sömnbrist: att inte kunna sova för att kroppen inte är trött ”på rätt sätt”. Hur får man timmarna att gå? Dagtid funkar det ju alltid – men nattetid är det värre.
När jag la mig under kvällen så hade jag en förhoppning om att sömnen skulle infinna sig. Dagen har varit fylld av besök av nära och kära. Självklart mycket stillasittande – till och med lunchen serverades lagad och klar – men jag tog en mycket kort promenad på kvällen när alla åkt hem till sig och sitt. Ändå ville sömnen inte infinna sig.
Att ligga och invänta sömnen för länge, är meningslöst. Det stressar bara mer än det gör nytta. Det var lika bra att kliva upp igen efter någon timme och här sitter jag nu. Febrilt söker jag efter alternativa aktiviteter som skulle kunna hjälpa sömnen med ett återtåg till mig men just nu har jag inte kommit på något alls.
Det positiva i allt detta är att jag vet det är en tidsbegränsad period av mitt liv och i takt med att frakturen läker, kommer jag också att bli mer aktiv och livet återgår till det vanliga igen.
Men till dess måste jag komma på ett sätt att få sömnen tillbaka.