”Vad Du än gör så svik inte den viktigaste
vännen på Din resa – Dig själv”
Dessa ord av visdom, läste jag för en stund sedan. Det satte fart på tankarna. Hur sanna är inte dess innebörd med tanke på att vi har en förmåga att alltid – eller i alla fall ofta – hellre se till vår omgivnings väl och ve, men vi glömmer bort oss själva, våra önskningar och behov. I våra egna liv måste vi själva få vara viktigast. Då menar jag inte att vi skall strunta i vår omgivning; våra barn, familjemedlemmar, vänner när de behöver eller bara för en stunds samvaro. Det innebär inte att vi skall armbåga oss fram för att ta för oss på andras bekostnad. Vad jag menar är att vi måste först ta hand om oss själva och inte svika oss på något plan – för om vi alltid sätter andra först och sviker oss själva – hur bra kvalité kan det då bli på vår relation till andra? Hur bra kan vår omtanke bli när vi glömmer oss själva? Varför skall vi bekosta oss själva för att stå till tjänst för andra, utan att tanka på de egna behoven och önskemålen?
Vi skulle aldrig komma på tanken att försöka köra vår bil på tom tank och inte förstå vad som orsakar att vi inte kommer framåt. Varför skall vi då köra oss själva tomma och sedan undrande sitta där och inte förstå varför vi inte kommer någon vart.
Så vad Du än gör i livet – glöm inte bort Dig själv!